Vilken storlek har dina öron?

Dagen började med en rask promenad runt hyde park. Massor av folk och massor av hundar såg till att njuta av solen. Det är helt otroligt att det är februari o man kan vara ute i bara en tröja. Folk sitter i solen o dricker kaffe, några joggar i shorts, andra strosar sakta runt medan hundarna leker. Såg en jättefin beige whippetvalp med öronen åt alla håll som sprang runt som en vilde o lekte med allt på två eller fyra ben, inklusive de inte allt för roade svanarna. Det är ju inte utan att det sliter i hjärtat efter lilla ajax dagar som denna...

Med mig på min runda hade jag mobiltelefonen, som jag ärvde av pappa, med den älskade radiofunktionen. Alla som är ute o joggar har en ipod eller ngt liknande i öronen, och alla verkar kunna göra detta helt bekymmerslöst. Det verkar som att alla andra har standardiserade öron där de små propparna passar. Mina öron verkar däremot inte alls standardiserade utan de små otygen hoppar ut titt som tätt. Joggar jag är det helt kört, oavsett om jag har mobilen eller ipoden, går jag funkar det hyffsat tills jag vrider på huvudet. Att kunna vrida på huvudet är en ganska så väsentlig funktion när man är ute o går i en stad, annars är det lätt att bli påkörd. Jag förstår helt enkelt hur de som gör de små hörlurarna tror att alla har samma öron, det borde ju alla fall finnas olika storlekar på dem. One size fits all funkar som bekant väldigt sällan.