Sol o lön.

Redan igår kväll gjorde sig sommaren påmind genom att det var obehagligt varmt o kvavt i lägenheten. Detta gjorde att vi valde att sova med fönstret på glänt, och att jag vaknade av ett underbart fågelkvitter. Klockan var bara sex på morgonen, och en timme innan jag behövde stiga upp, men det innebar den bästa morgonen jag haft på riktigt länge. När jag somnade igår kväll var jag snarstucken o hade nära till de sarkatsiska kommentarerna, så morgonen blev desto underbarare i sin kontrast. Största orsaken till irritationen var givetvis en lätt nervositet. Morgondagen, som det då var, skulle faktiskt ha ett stort inflytande på min, alla fall, närmsta framtid. Men så kvittrade alltså fåglarna genom det öppna fönstret, vilket gjorde att när klockan väl ringde var jag inte det minsta trött utan tog mig upp nästan direkt o hade tid att njuta av ett riktigt långt bad, o en långsam frukost över gårdagens tidning. Sen plötsligt blev det som alltid stress i sista sekunden o rusning till bussen. Tjugo minuter senare klev jag in på kontoret, den här gången för en andra intervju. En timme senare stod jag åter igen ute på gatan. Solen sken som aldrig förr detta året, och jag hade fått en anställning. Med ett stort leende på läpparna promenerade jag hemåt med jackan på armen. Först upp till David, sen över till studion, o till sist hem till Duncan o Roch för att berätta de goda nyheterna. Det bestämdes att det var värt att fira det nya jobbet plus det fantastiska vädret med en flaska vin i solen. Thomas Cubitt blev stället. När det var dags för de andra att ta sig tillbaka till fredagssysslorna smet David o jag till affären för att skaffa en flaska bubbel med picnictillhörigheter, Taket var nästa mål, och där blev vi sittandes ett bra tag. Det ryktas om dåligt väder i helgen, men det har jag svårt att tro, o sen, på måndag, börjar jag alltså att jobba...