Hemma igen.

Sista dygnet har varit lite av ett äventyr. När jag klev innanför ytterdörren igår efter jobbet stod David i trapphuset och såg långt ifrån glad ut. Det visade sig att han (och inte jag heller för den delen) lyckades med bravaden att låsa upp dörren till vår lägenhet. På något mystiskt sätt hade det ena låset som vi aldrig använder o inte har nyckel till gått i låst. Något av en surrealistisk känsla att dörren plötsligt var låst, med en annan nyckel. Efter att ha kikat in genom takfönstret och konstaterat att allt såg ut ungefär som vanligt, om än lite mer välstädat, så bestämde vi oss för att begrunda situationen över en bit mat och ett glas vin på vinbaren samtidigt som vi ihärdigt försökte få tag på killen vi hyr av. En dryg timme och en del telfonsamtal senare är det konstaterat att det antagligen är personen som skulle installera en tvättmaskin som har en nyckel, men fel nyckel, eller den nyckel som vi inte har, men inte den vi har. Personen i fråga har helt enkelt försökt öppna dörren, men istället låst den lite extra. Bra. Men. Personen i fråga är inte nåbar klockan nio en torsdagskväll. David och jag får helt enkelt ta våra trumpna miner och hoppa på bussen till mitt kontor. Som tur är finns det där en luftmadrass, en dusch, ett kök o det mesta man kan tänka sig att behöva för en natt borta. Dock ingen tandborste. När klockan slog sex idag på eftermiddagen var jag mäkta trött på kontoret o det bara en aning nervös när jag stoppade nyckeln i låset här hemma.