Nedräkning.

Söndag morgon och snart bara två helger kvar i Paris. Det närmar sig. Idag skiner solen, i massor! Jag måste sitta inomhus och skriva på mina stipendieansökningar, och är ganska sur över detta. Men, solen skiner länge än, och det borde inte ta mig hela dagen. Frisk luft är nyttigt. Jag borde ta mig ut en sväng också.

Sidan här är fortfarande grön. Lite väl grön. Jag jobbar på det. Hatar såna här saker där allt är förinställt och sen kan man ändra vissa parametrar, men givetvis kan man aldrig ändra det man verkligen vill ändra. Som den gröna färgen. Jag och HTML är heller inte de bästa av vänner. Visst, jag fattar en del, som vart det är det står att bakgrunden är den det är, men inte hur jag ska få den att vara något annat.

Det har hela tiden kännts som att det är en evighet tills flytten till London, men igår plötsligt så insåg jag att de återstående två hela veckorna, och den sista halva komer att gå med rasande fart. Som vanligt är det mer man vill se och göra än det finns lediga dagar i kalendern. Vad hände? Vart tog februari vägen? Givetvis är jag jätteglad att det närmar sig med stormsteg. Saknar David så jag blir knäpp. Men man blir lite förundrad liksom.

Igår var jag och shoppade, i lördagshysterin vid les Halles. Det jag var på jakt efter var en diktafon (eller vad de nu heter). Till slut hittade jag det jag sökte och den billigaste som gick att koppla till datorn rånade mig på hela 70euro. De lite finare låg mellan 150 till 300euro. Jag trodde detta var forntidsteknologi och skulle kosta max en tjuga. Men nu har jag en. Det känns bra. Nu när jag pratar med min handledare under exjobbet så ska jag inte kunna tänka efteråt att -hmm, han sa något bra där, men jag kommer inte riktigt ihåg... Vilket har hänt allt för många gånger i mitt liv. Och samtidigt inte behöva sitta där som en idiot och skriva ner saker under tiden någon pratar. Känner att jag borde skaffat den här för flera år sedan, men nu är det alltså äntligen min! Ful är den dock. (Philips Voicetracer 7655) Jag förstår inte det här med prylar. Hur svårt kan det vara. Jag vill ha en sak, jag vill att den ska funka bra, och jag vill att den ska kännas behaglig att använda. Brukskonst. Det handlar inte bara om glas och fat, utan faktiskt om allt vi brukar. Varför så fort det är gjort i plast så får nån för sig att det är ok att det är vansinnigt fult. En vän sa en gång att när man nu kan välja vilka saker man omger sig med varför välja de fula? Och jag håller helt med, dock är det inte så enkelt att man faktiskt kan välja. Världen väljer det fula åt mig så många gånger!

Frukosten är uppäten och det är dags att sätta fart med allt jag behöver göra på datorn så att jag kan ge mig ut i det sköna vädret så snart som möjligt. En promenad i parken, en bok, ett café. mmm....