Upprörd.
Jag förstår inte. Det står i DN idag att polisen kollar på möjligheten att bötfälla de som kör för fort mellan två kameror. Smart tänker jag. Man vet ju när bilderna togs och hur lång tid det borde ta att ta sig mellan två punkter. Som vanligt läser jag de länkade bloggarna (blogg A , blogg B, blogg C) som finns intill artikeln. Och det är det här jag inte förstår. Folk är upprörda. Jag förstår alltså inte vad det finns att vara upprörd över. Tre argument verkar framföras.
1, det inkräktar på min integritet.
2, det kan finnas andra sätt som motverkar olyckor i trafiken mer äv vad fartkameror gör.
3, det är bara hederligt folk som kör för fort. Polisen borde inte jaga hederligt folk alls utan koncentrera sig på busar.
Och vad ska man säga. Jag känner inte att jag är spännande nog för att polisen ska bry sig om var jag har varit och vart jag tänker gå härnäst. Kanske är jag naiv, men hur sjutton ska polisen ha tid o resurser att gå igenom bilderna på alla svenssons i ngt slags förebyggande syfte? Och framförallt var finns det ekonomiska intresset i det för att verkligen göra det! Jag tror inte att kartlägga mitt liv är ngt som ngn tjänar särskilt mycket på. Om det däremot kan hjälpa att klara upp brott, att minska dödsantalet i trafiken osv, ja då ställer jag gärna upp på att bli fotad lite här o där. Hotet mot min integritet handlar inte om någon fotar mig eller ej. Det handlar om att vi måste ha ett öppet accepterande samhälle. Transparens är bra för det. Desto mindre vi kan dölja, desto färre idioter i maktpositioner, desto mindre fundamentalism, desto mer debatt, desto mer diskussion, desto öppnare sinnen, desto mer kunskap och mindre tro.
Andra punkten. Ja visst kan det finnas det. Det utesluter väl inte att vi gör ngt åt dem alla.
Tredje. Va fan. Jag blir så trött. Det finns regler i ett samhälle som är till för att samhället ska kunna fungera och vi ska kunna leva sida vid sida. Vi har ett organ som är till för att se till att dessa regler följs. Låt dem få göra sitt jobb, på alla nivåer. Har vi kommit överens om att det är 70km/h som gäller på en viss sträcka, då kan man väl inte bli upprörd över att nån sätter dit en om man inte följer detta. Om vi nu har tekniken att även hederligt folks ögontjäneri kan upptäckas. Go ahead! Är det så farligt att inte kunna fuska utan att bli påkommen?
Alla ni som det betyder så mycket för att få köra lite fortare än vad det står på skylten. Lägg ert krut på att försöka höja siffran på skylten istället! Att argumentera för att vi ska ha lagar som vi borde se till att det går väldigt lätt att bryta emot håller liksom inte...
Ok, slut tjatat. Summan av det hela. Jag blir upprörd ibland när jag läser om småsinta männsikor som sätter sig själva i första rummet och samhället i andra. Dags att jobba.
2 comments:
Eftersom jag är en av de "småsinta människor" du talar om, kan det vara på sin plats med ett några klargöranden.
1. Ingen tror på allvar att polisen har intresse av att sitta och titta på alla bilder. Däremot (som Stockholmsförsöket visar) går det utmärkt att läsa nummerplåtar automatiskt (vilket också kommer att vara ett krav för att få systemet med hastighetskontroll att fungera). Därmed kan man också kartlägga bilars rörelsemönster i detalj.
2. Systemet att samköra en mängd register (telebolags loggfiler, hotelliggare, inkomster mm) är en i allra högsta grad känd teknik för att finna människor som (utan att ha gjort något misstänkt) skulle kunna misstänkas för att vara terrorister är välkänt ("data minig") och används i stor utsträckning i USA.
3. Jag tror inte att jag heller är tillräckligt intressant för att bli kartlagd i detalj. Men det betyder inte att jag har intresse av att dela med mig av hela mitt liv vare sig till andra människor eller till myndigheter. De flesta människor ogillar att vara övervakade av andra (vem kör inte försiktigare när man har en polisbil bakom sig). Skillnaden mellan mänsklig och automatisk övervakning är en gradskillnad, inte en principiell sådan.
4. Om jag på fullt allvar trodde att staten i sig var god skulle jag inte ha något emot övervakning. Men jag är faktiskt övertygad om att makt korrumperar och att det bästa korrektivet är att begränsa statens möjligheter att kontrollera sina medborgare.
5. Redan i det uppföljande reportaget i Ekot klargör polisen att man ser stora möjligheter att hitta nya användningsområden (även utöver att klara upp nya brott) för kamerorna. I händerna på fel människor innebär registren som kommer ur detta ett allvarligt hot mot integriteten.
Det är inte jag och andra liberaler som är paranoida. Det är alltför många andra som aningslöst tror att övervakning är ofarligt för friheten.
Roligt med svar på tal!
Vi kan inte backa oss ur en uppförsbacke! Staten är ingen annan än vi, vi medborgare, invånare i samhället. Vi är staten. Vi har valt en samling männsikor som vi tror på kan utföra ett bra jobb att leda oss. Bästa sättet enligt mig att veta om dessa gör ett bra jobb är att öka transparensen i samhället. Denna ökas delvis genom vad vi kallar övervakning. Åt alla håll. Den ökas av att polisen berättar vad de planerar att göra, och att vi diskuterar besluten. Den ökar av att polisen kan använda sig av den teknik som finns tillgänglig för att kunna hänga med i att göra sitt jobb i en allt mer komplicerad och nomadiserad värld. Om vi begränsar möjligheter att övervaka, så begränsar vi åt alla håll, vi begränsar vår möjlighet att kommunicera och ha en öppen debatt. Visst kan det kännas obehagligt när vi inte vet vart världen är på väg, men jag tror bestämt att det bara är genom att veta mer om allt, om alla, om politiker, om poliser, om författare, om andra sidan av jordklotet, om grannen, som vi kan ta oss vidare, som vi kan behålla den demokrati som vi håller så kär.
Post a Comment